åkrarna
damerna med sina blodhundar
brutna löften
uppbrutna dörrar
tåget rör sig som
ett brinnande hav
konturerna
en hybrid av solnedgång och
vanvett
smetas ut i den annalkande kvällen
vi ligger på trottoaren
med en ocean innanför västen
en doft av etanol och evighet
formar en omöjlig symbios
en möjligheternas förfall