en gång i tiden flög flugor runt
i denna vettlösa värld

jag minns deras silkeslena
vingar
deras oförtrutna jakt

de surrade runt döda kroppar
nedlagda fabriker
och galna cirkusdirektörer
dansade till spillrorna av
denna bortglömda stad

och vindrutorna var täckta av
dem
man såg varken ut eller in
bara ett tjockt lager av
uppsprätta kroppar

det enda vi hörde om dagarna
var smattret 
när de träffade
glaset

ljudet av tusen spräckta skallar
en smärtande serenad

få saker får mig att minnas
som de utdöda flugorna
ekot de lämnade efter sig