Scooby Doo går på Cartoon Network

En otymplig och enfaldig hund utan någon

som helst verklighetsuppfattning

Vi måste ha suttit framför teven i

minst två dygn

 Jag har tappat grepp om tid och rum

Pappa är inne på sin andra kvarting

Ångorna liksom fuktar sig igenom tapeten

Parkettgolvet skälver

Det står något på text-tv om 7,6 på Richterskalan

Parketten eroderar

Denna svårt utdragna process

Parketten rivs upp

En hand tittar fram

En ådrig, välgödd och vedervärdig hand

Scooby Doo jagar spöken

Han jagar ständigt dessa gengångare

som inte är mer döda än du och jag

Handflatan till den övergödda handen gnider sig

mot den uppbrutna parketten

Drar sig ansträngt uppåt

En hel arm skymtar

Scooby Doo är slut

Eftertexterna vittnar om Hannah Barbera,

1967, technicololor

Armen trycker sig uppåt

En torso skymtar

Vi har gått över till MTV

Counting Crows ”Mr Jones” spelas upp

Du undrar om sångaren är svart

Jag är osäker på om man får undra sånt

Armen kräks ur handflatan

En gulgrön sörja klibbar fast runt det uppbrutna golvhålet

Ångorna från väggen

Det galldoftande golvet

Allt trycks närmre oss

Rummets dimensioner minskar

På teven syns Emma Bunton från Spice Girls

Hon vickar på stjärten i sin minimala, vita klänning

”Lite till, bara lite till”, tänker vi

medan hennes symmetriska lilla rumpa zoomas in

För en bråkdels minut känner vi inget

Bara Emma Buntons välsvarvade rumpa

Den liksom får oss att glömma den illaluktande stanken

Hade handen levt hade den smekt henne stjärt

Den hade strukit oss över våra kinder

ömt och menande