3 reaktioner på ”Få som Ernesto

  1. Superbt!! För mig är matadoren en tragikomisk figur i samma skola som clownerna Pajazzo, Pierrot och Harlekin – och här får du dessutom med (i min läsning) den Sisyfosiska aspekten, där tjuren är livet självt (som bringar död ”som världens mest naturliga sak”)!!
    Jag har med en ”El Matador” i boken ”Upplysta mörkrum”:

    Först kom banderiljärerna,
    sen kom picadorerna.
    Och sist kom jag. TA-TA!

    TA-TA! Kliver in till mitten av arenan
    inför tusenden av upphetsade skrik.
    Väntar El Toro in från höger. TA-TA! Tre ton ilska.

    Det är då jag ångrar mig. Det jag egentligen ville ha
    var en liten röd handduk, solsken, TA-TA!
    tighta brallor, ett uns kärlek och applåder.

    Gilla

    1. Tack för en utförlig analys. Att det fanns så mkt i min text som kan analyseras kunde jag aldrig föreställa mig. Jag tänkte mig Hemingway (därav titeln) när jag skrev. Han älskade tjurfäktning och stångades med livet tills det inte längre gick. Men han och hans ord är odödliga. Så varje gång han faller i glömska hos någon, återföds han hos någon annan. Men din tanke om sysifos är ännu coolare:)

      Din dikt ”El matador” är ju bara för härlig. Din innehåller mkt humor och värme, något alltför få dikter byggs upp utav i dag, kan jag tycka.

      Gilla

Lämna en kommentar