Snöyra

det finns en tid då snön bara yr
då allt av värde samlas utanför den
inglasade världen
och allt bara yr

jag lindar en tjock halsduk om
min köldskadade hals
hättan fläks upp

och jag går

jag marscherar bestämt
med blodsmak i min mun
genom stormens nålsöga
i strid med kameler och sultaner
ett regelrätt blodbad

inget lämnas åt slumpen
inget åt sitt öde

när ingen längre tror på annat än tv-sända
knullhotell i Mexiko och digitala äppelodlingar,
avsäger jag mig mitt medborgarskap

jag går
med
hudflådda
fötter

borrar ner sulorna i den kompakta snön

medan allt bara yr
runt stelfrusna snöleoparder

2 reaktioner på ”Snöyra

  1. Superbt!! Gillar bilden av det inledande yrandet (som stärks av den småyra syntaxen) och får bilden av en sån där hopplös glaskula med låtsassnö i som man skakar och känslan av att vara instängd i den där alltför lilla sfären… du vet?!?
    Snyggt med det bestämda klivet ut ur det instängda, och de bibliska allusionerna med nålsögon & kameler, som drivs upp ytterligare i strofen med den där förbannade tv&digitala låtsasvärlden som är mångas ”verklighet”. Klart som tusan att man vill lägga fötterna på ryggen!!
    Sista raden har ett mycket fint ”sjung”!! Gott jobb, Henke!!

    Gilla

Lämna ett svar till henrikroslund Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s