Helsingborgs IF kommer inte vinna Allsvenskan

i år heller.

vi ligger inte ens i högsta divisionen.

men jag intalar mig själv varje dag att

det enbart är en tillfällig svacka.

 

det är inte ofta vi känner sann glädje numera.

du och jag sitter tätt intill varandra i soffan, följer något hjärndött program

på tv och intalar oss själva att det inte blir bättre än så här.

jag drar en vinare och några mikrobryggda öl

medan du nöjer dig med en bit choklad och en kopp te.

efter några timmar börjar världen snurra och

jag reser genom dimensioner som du med ditt outnyttjade pass

bara skulle kunna drömma om att få beskåda.

 

i mina svagaste stunder brukar jag tänka på dig och Helsingborgs IF:

att ni hade klarat er alldeles utmärkt

utan mig.

och på något märkligt vis är denna föreställning

en lättnad.